Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter Barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa Barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

In this examination paper I have studied how teachers can help children who are in crises. For example when children end up between parents divorce or someone close to them dies. The purpose of this essay is to know more about how children react in crises and how we as teachers can help them in the best way possible. I have also looked at school?s crise plans to see how and if they work.

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Uppsatsen handlar om hur SAS har agerat strategiskt för att ta sig ur två olika kriser. Vi har studerat och beskrivit den ekonomiska kris de haft under de senaste åren då flygmarknaden samtidigt har präglats av hyperkonkurrens. Dessutom har vi jämfört denna kris med den kris företaget hade på 80-talet för att se om det skulle vara möjligt att använda sig av samma strategiska inriktning under 2000- kris som under 80-talet..

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta Barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa Barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för hur personal med utbildning inom beteendevetenskap tillämpar lek och vilken betydelse leken har i arbetet med Barn i kris och sorg. Arbetets frågeställningar undersöker hur personal som i sitt yrke möter Barn i kris och sorg använder lek som ett verktyg för att hjälpa barnet. Arbetet studerar även huruvida personalen anser att leken bidrar till barnets förståelse för det inträffade samt om personalen anser att leken påverkar barnets självbild och självkänsla. Arbetet tillämpar en kvalitativ metod och antar en hermeneutisk anstats för att förklara och förstå ämnet. Datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta Barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Förr eller senare kommer vi som lärare att ställas inför det faktum att vi måste hantera krissituationer där en eller flera elever behöver omsorg. Vårt syfte med detta examensarbete har varit att försöka beskriva och jämföra erfarna lärares och lärarstudenters åsikter och erfarenheter om bemötande av Barn i kris. Vi ville genom vår undersökning ta reda på vad lärare har för beredskap för att möta barn som drabbats av en kris och hur lärare bemöter dessa barn på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat sex lärare med minst fem års yrkeserfarenhet och sex lärarstudenter i slutskedet av sin utbildning. Intervjuerna har tillsammans med den litteratur vi läst gett oss följande resultat: Skilsmässa är den krisorsak för barn som enligt resultatet är den vanligaste.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Litteraturen behandlar kris som begrepp relativt oproblematiskt. Den beskriver främst hur företag bör hantera kriser medan själva begreppet kris diskuteras sparsamt. Vi anser att förståelsen för begreppet kris är västentlig för att kunna hantera den och därför ställer vi oss frågan: Hur skapas en kris?Vi utgår från två perspektiv, ett realistiskt och ett konstruktionistiskt och ser vad dessa får för konsekvenser för strategiska val. Uppsatsen är uppbyggd på två fallstudier, Bo01 och tunnelbygget genom Hallandsåsen..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehåller de saker som teoretiker tycker är viktiga för människor när de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vårt mål var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, från hela Sverige in och granskades med målet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansåg viktiga och om de baserat på detta kunde anses vara bra eller dåliga. Efter vår studie har vi sett en tendens på hur krisplanerna är utformade enligt de frågor vi ställde till dem. Denna tendens visar tyvärr på att krisplanerna i Sverige är undermåliga när det gäller såväl efterarbete som bemötande i kris..

Denna studie syftar till att undersöka lärares förutsättningar att arbeta med krisdrabbade barn och ungdomar i grundskolan. För att uppfylla detta syfte valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem lärare som är verksamma inom olika åldrar i grundskolan. Intervjuerna fokuserade på lärarnas uppfattningar om vad en elev i kris är, hur lärarna anser att elever i kris bör bemötas samt vilken beredskap lärarna själva anser att de har för att möta elever i kris. Vårt resultat synliggjorde att lärare har en tämligen bred uppfattning av vad en elev i kris, de talade om allt från personliga individuella kriser till stora offentliga katastrofer. Genom intervjuerna framkom att lärarna ansåg att elever i kris kan mötas med samtal som bland annat går ut på att läraren ska bekräfta eller uppmuntra eleven. Då lärare som undervisar i de äldre åldrarna menade att elever i kris kan uppleva svårigheter med skolarbetet ansåg de att krisdrabbade elever kunde gynnas av anpassad undervisning.